Det är av stort allmänintresse att Riksrevisionen bidrar till att säkerställa att statschefens förvaltning utgör ett föredöme i efterlevnaden av de lagar och regler som bildar den statliga värdegrunden. Och kanske viktigast: att revisionsmyndigheten uppmärksammar regeringen, riksdagen och därmed allmänheten på konsekvenserna av att Statschefsämbetet inte följer de bestämmelser som syftar till att det offentliga ska agera oförvitligt och tjäna medborgarna. Det har Riksrevisionen underlåtit att göra i sin granskning av Slottsstaten. Det har inte bara bidragit till att upprätthålla en förtroendeskadlig kultur i statschefens förvaltning utan också försvårat för riksdagen och regeringen att fatta ändamålsenliga beslut. I anmälan nedan redovisas hur Riksrevisionen i strid med regeringens överenskommelser med hovet medverkat till att försämra insynen i Slottsstaten. Dessutom har myndigheten struntat i att rapportera om otillbörliga förhållanden, som t ex hur statschefens enskilt ägda inventarier vårdas på statens bekostnad trots att riksdagen beslutat att så inte får ske.
Riksrevisionen svarar att myndigheten aldrig genomfört en effektivitetsrevision av Slottsstaten. Myndigheten har endast granskat årsredovisningen för Slottsstaten som inte visat på några väsentliga fel, inte heller avsteg från överenskommelserna vad gäller kostnadsfördelningen mellan Slottsstaten och Hovstaten. Riksrevisionen ger inget svar på varför myndigheten inte uppmärksammat regeringen och riksdagen på hovets stegvisa försämringar av redovisningen för Ståthållarämbetets och Husgerådskammarens ekonomier för att till slut upphöra. Därför överklagas Riksrevisionens svar.
Riksrevisionen menar att revisionen av Slottsstaten följer lagar och bestämmelser samt att några exempel på korruption eller andra oegentligheter inte uppmärksammats. Dessutom kan inte Riksrevisionens granskningar överklagas. Men överklagan står fast eftersom uppenbar underlåtenhet föreligger.
Förvaltningsrätten avslår överklagan med motiveringen att Riksrevisionens granskning av Slottsstaten inte anses utgöra beslut som kan överklagas enligt lagen. Och domstolen har rätt. Riksrevisionens lagstadgade oberoende gör att granskarens underlåtenhet på revisionsområdet inte kan överklagas.
Kan Riksenheten mot korruption vara bättre lämpad att granska förhållandena i Slottsstaten och Riksrevisionens brist på agerande?