Till skillnad från riksdagens förvaltning och regeringens kansli, som båda är statliga enheter, består statschefens förvaltning av flera juridiska personer. H M Konungens Hovförvaltning (som avser Hovstaten) och Kungl Maj:ts Orden är ideella föreningar. Kungl Djurgårdens Förvaltning har den juridiska formen övrig svensk juridisk person bildad enligt särskild lagstiftning. Endast Hovstaterna (som avser Slottsstaten) är en statlig enhet. Hur kan merparten av statschefens förvaltning, som enligt riksdagen och regeringen är statlig, ha privaträttsliga juridiska former som inte är tillåtna för statliga verksamheter? Hur kan flera av statschefens verksamheter vara registrerade med namn som de inte kallas? Och efter vilken särskild lagstiftning har Djurgårdsförvaltningen bildats? Det är frågor som ställts i en anmälan till Skatteverket som ansvarig myndighet på området. Klicka på de röda länkarna nedan och se hur Skatteverket och rättsväsendet ser på saken.
Skatteverket vill inte klarlägga hur det är förenligt med lagen att merparten av statschefens statliga förvaltning har registrerats med privaträttsliga juridiska personer. Som skäl anges att handlingarna bakom registreringsbesluten gallrats ut. Eftersom Skatteverkets besked aldrig kom anmälaren tillhanda och därmed inte kunnat överklagas, görs en förnyad anmälan som enbart fokuserar på Hovstatens juridiska person.
Trots att Statistiska centralbyrån (SCB) svarat att Hovstatens juridiska person är en ideell förening och ingen statlig enhet, ger Skatteverket det rakt motsatta beskedet att Hovstaten är en statlig enhet och ingen ideell förening. Förvaltningslagen stadgar att myndigheter ska "samverka med andra myndigheter" liksom "se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver". Men Skatteverket vill inte reda ut hur SCB kan ha en motsatt uppfattning, varför Skatteverkets besked överklagas.
Förvaltningsrätten håller med Skatteverket. Verket har endast svarat på frågor och inte fattat något beslut, varför verkets besked inte går att överklaga. Den grundläggande frågan om hur statliga Hovstaten kan ha en privaträttslig juridisk person berör inte domstolen, inte heller hur Skatteverket kan ge ett rakt motsatt besked än SCB. Förvaltningsrättens beslut överklagas.
Kammarrätten gör samma bedömning som Förvaltningsrätten och uppfattar Skatteverkets besked som ett meddelande och inte ett beslut. Och meddelanden kan inte överklagas. Tiden för att överklaga Kammarrättens beslut är tre veckor. Anmälaren missar tidsperioden, varför Högsta förvaltningsdomstolen inte ges tillfälle att pröva ärendet.
Sammanfattningsvis gör Kammarrätten som Skatteverket och Förvaltningsrätten, det vill säga formaliserar ärendet till en fråga om överklagbarhet eller inte. Den grundläggande sakfrågan, om varför Skatteverket otillåtet har registrerat statliga Hovstaten som en privaträttslig juridisk person, ignorerar även Kammarrätten. Det gäller också frågan om hur Skatteverket utan förklaring kan ge ett besked rakt motsatt SCB.
Eftersom varken Skatteverket eller domstolarna förklarat hur en statlig verksamhet kan ha en privaträttslig juridisk person, görs en förnyad anmälan till Skatteverket. Men inte av en privatperson denna gång utan av föreningen Samtal med rättsstaten.
Skatteverket svarar att Hovstatens juridiska person är registrerad som en statlig enhet med den juridiska formen 81. Statistiska centralbyrån är den myndighet som registrerar statliga enheter och svarar att det inte stämmer. Hovstatens juridiska person är ingen statlig enhet utan registrerad som en ideell förening med den juridiska formen 61. Föreningen Samtal med rättsstaten gör därför en förnyad anmälan till Skatteverket.
Skatteverket endast hänvisar till ”tidigare svar” som aldrig förklarat hur en ideell förening kan vara statlig. Och det är Skatteverket som har registrerat Hovstaten som en ideell förening. Överklagas Skatteverkets motstridiga besked vill inte heller förvaltningsdomstolarna reda ut saken utan avslår överklagan med att Skatteverkets besked är ett meddelande och inte ett beslut, och därför inte kan överklagas.
Trots att regeringen och riksdagen har slagit fast att statschefens förvaltning är statlig, har Skatteverket registrerat Hovstaten med en privaträttslig juridisk form. Genom ett domstolsbeslut på 1990-talet, inte ett beslut av riksdagen, undgår statschefens förvaltning offentlighetsprincipen. Skulle regeringen och riksdagen komma på tanken att även hovet bör omfattas av insyn kommer det stöta på patrull. Offentlighetsprincipen har aldrig omfattat privaträttsliga juridiska former, som bland annat ideella föreningar.
Sammanfattningsvis innebär Skatteverkets och domstolarnas hantering av Hovstatens juridiska person att verksamheten är insynsskyddad med både hängslen och livremmar från inte bara allmänheten, media och forskning utan även regeringen och de folkvalda i riksdagen.